Kall promenad
Adam hade bara sovit i 30 min idag så jag bäddade ner honom i åkpåsen och gav mig ut en runda i mörkret. Jag har ju precis berättat hur barnsligt förtjust jag är i godis. En annan barnslig sida hos mig är min rädsla för mörker. Vägen vid kyrkogården var öde och halvskum och vid minsta lövprassel höll jag på att kissa på mig! Jag ringde upp mamsen, det kändes tryggt. Nästa gång ska jag ha på mig vantar...och pannlampa.
